Debatt. .

2017-03-09 08:00
”Uppsala Universitet borde [ ... ] se över sin värdegrund och utvärdera sina prioriteringar”, skriver debattören Anton Berg.  Bild: David Naylor/Uppsala universitet
”Uppsala Universitet borde [ ... ] se över sin värdegrund och utvärdera sina prioriteringar”, skriver debattören Anton Berg.

Historien upprepar sig

Historien har en tendens att återupprepa sig. Händelser och personer verkar förekomma två gånger. Den första gången som tragedi, den andra gången som en hånfull komedi. Mänsklighetens mörkaste handlingar tillåts ske en andra gång, men nu gömd bakom vackra ord. Att det verkar ligga något i det här talesättet gjorde sig smärtsamt påmint i veckan.

Den 17 februari 1939 anordnades ett möte av studenter och forskare på Uppsala Universitet i det nybyggda Bollhuset vid Svandammen. Mötet skulle utåt sett handla om den då aktuella ”flyktingsituationen” och dess effekter på svensk arbetsmarknad. I verkligheten anordnades mötet för att protestera mot universitets förslag att erbjuda fristad åt tio tysk-judiska akademiker på flykt undan en totalitär och människofientlig regim.

Av talarna på Bollhusmötet 1939 representerade sju stycken högerextrema rörelser, så som den svenska naziströrelsens olika grenar. Den gången maskerades det råa människoföraktet bakom formuleringar som att dessa tio akademiker skulle ”stjäla arbete” från svenska studenter.

Den 28 februari 2017 anordnades ett möte på Ekonomikum i Uppsala. Mötet anordnades av en rörelse som utåt sett talar om problemen med ”flyktingsituationen” som uppstått i dag. Dessa problem handlar framför allt om att personer med våldsamma ideologier invandrar till Sverige och att de tar arbete från svenska arbetare. I verkligheten var det ett protestmöte mot att Sverige tar emot människor på flykt från förtryckande regimer och ideologier, eller på flykt från svält och törst. En protest mot att svenskar ska betala för att syriska akademiker ska få tillgång till snabbspårslösningar vid universiteten för att kunna arbeta som läkare, ingenjörer eller vad som helst.

Den här gången är det universitetet, en organisation med uppdrag att stärka demokratin och den internationella sammanhållningen, som förser dessa rörelser med lokal. Som går med på att spärra av delar av universitetet för studenter och anställda så att dessa rörelser ska få möjlighet att tala om frågorna ostört och oemotsagt. Samtidigt som universitetet beslutat att de demokratiska organisationer som valts av studenterna att representera dem gentemot universitet stängs ute med hänvisning till att universitetet inte är en arena för politik.

Historien upprepar sig. Den här gången är det verkligen som en hånfull komedi. Anti-demokrati skyddas i demokratins namn, medan de demokratiskt valda stängs ute.

1939 stod föreningen Laboremus upp mot fascismen i talarstolen på bollhusmötet och krävde solidaritet med de akademiker som flydde undan Förintelsen. 2017 står föreningen Laboremus upp för alla människors rätt till ett liv i frihet. Uppsala Universitet borde göra likadant och se över sin värdegrund och utvärdera sina prioriteringar.

 

Anton Berg, Laboremus S-Studenter Uppsala 
ordförande Laboremus / S-Studenter Uppsala