Debatt. .

2017-06-29 07:00
”Kunskapen om och förståelsen för transidentiteter är bristfällig, vilket ofta leder till ett dåligt bemötande”, skriver debattörerna. Bild: Pixabay
”Kunskapen om och förståelsen för transidentiteter är bristfällig, vilket ofta leder till ett dåligt bemötande”, skriver debattörerna.

Unga transpersoner har inte tid att vänta

Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt en generell känsla av otrygghet är vardag för många unga transpersoner. Det visar en studie från 2015 som Folkhälsomyndigheten ligger bakom, där 800 transpersoner i olika åldrar deltagit. 

Här framkommer bland annat att fler än hälften av alla svarande i åldersgruppen 15–29 alltid eller ofta undviker att gå ut ensamma, av rädsla för att bli ofredade eller överfallna. Trots att behovet är stort saknar vårt samhälle trygga rum för de av oss som har en transidentitet. Inte minst transungdomar behöver platser där de får vara sig själva.

Anledningen till att så många unga transpersoner utsätts för hot, våld och förtryck och mår så psykiskt dåligt att 40 procent har försökt ta sitt liv beror inte på transidentiteten – det beror på samhällets starka och snäva tvåkönsnorm och synen på att alla killar har snopp och att alla tjejer har snippa. När ska vi lära oss att könsidentiteten sitter i hjärnan, inte i könsorganet? 

Vi kan inte leva i ett samhälle där personer som bryter mot normer utsätts för brott och kränkande behandling på grund av en normbrytande identitet. Samtidigt som arbetet för att säkerställa transpersoners lika möjligheter och rättigheter pågår behövs insatser för att utsatta ska få hjälp och stöd. Det är viktigt att de som ger stöd har kunskap om och förståelse för personen som söker stöd, annars riskerar situationen att förvärras genom ifrågasättanden och kränkningar.

Vi på Uppsala Tjejjour har därför breddat vår målgrupp så att alla unga transpersoner ska ha möjlighet att bli tagna på allvar, på sina villkor. Syftet är att alla unga transpersoner, till exempel transkillar, icke-binära, genderfluids med flera, ska kunna vända sig till oss för stöd. 

Kunskapen om och förståelsen för transidentiteter är bristfällig, vilket ofta leder till ett dåligt bemötande. I ovan nämnda studie framkommer att transpersoners förtroende för samhällsinstanser som ska verka för trygghet, såsom polis, sjukvård, skola och socialtjänst, är väldigt lågt. Oron för ett dåligt bemötande har lett till att 40 procent av transpersonerna har skjutit upp att söka vård, och 23 procent har avstått från att uppsöka vård på grund av tidigare erfarenheter av dåligt bemötande. För att möjliggöra ett gott bemötande för alla människor, framförallt för personer som bryter normer, behövs ett normkritiskt perspektiv.

Ett normkritiskt bemötande handlar i korthet om att inte anta något, till exempel att inte anta att personen du pratar med är heterosexuell, är en cisperson, har en mamma och en pappa eller anta att tjejen du pratar med har ont i magen på grund av mensvärk. Det handlar också om att inte anta att personen vill prata om sin normbrytande identitet – en icke-binär person som söker vård för att hen är förkyld ska inte behöva förklara eller berätta om sin transidentitet för vårdpersonalen då det är helt irrelevant i sammanhanget. 

I Uppsala tjejjour är normkritiskt bemötande en av grundstenarna i hur vår stödverksamhet bedrivs. Ett gott bemötande kan göra stor skillnad i en människas liv – att bli sedd, hörd och bekräftad för den man är stärker självkänslan och kan möjliggöra att personen söker vidare vård, stöd eller hjälp. 

Vi vill uppmana fler att följa vårt exempel – alla delar av samhället behöver mer kunskap om och bättre bemötande av de av oss som är transpersoner. Att få uttrycka sig och leva enligt sin könsidentitet är en mänsklig rättighet. Det räcker inte med oss och andra ideella aktörer, detta behöver bli en självklarhet hos myndigheter, skolor, vården och andra viktiga samhällsinstanser.

Agera nu – unga transpersoner har inte tid att vänta.  

 

Hanna Lundberg & Chris-Emelie Denstedt, 
Hanna Lundberg, informatör Uppsala Tjejjour, Chris-Emelie Denstedt, samordnare Uppsala Tjejjour