Inrikes.

2017-06-30 06:00
Det är ännu inte klart exakt var extratjänsterna­ ska tillsättas men satsningen kommer primärt riktas till långtidsarbetslösa och nyanlända. Bild: Jessica Gow/TT
Det är ännu inte klart exakt var extratjänsterna­ ska tillsättas men satsningen kommer primärt riktas till långtidsarbetslösa och nyanlända.

700 extratjänster i Uppsala – men leder de till jobb?

Uppsala kommun ska anställa 700 personer på så kallade extratjänster, förklarade kommunstyrelsen förra veckan. Insatsen riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Men det är ännu oklart vilken effekt den kan få.

Ulrik Wärnsberg (S) förklarar att satsningen kommer att ge jobb till långtidsarbetslösa och nyanlända, som i dag ofta lever under knappa ekonomiska omständigheter. En del av dem finns i dag inom Fas 3.  

– De går från bidrag till arbete och får en ny rad i sitt cv. I max två år arbetar de under avtalsenliga schyssta villkor och får en kontakt med arbetsmarknaden. Det är bara fördelar, säger Ulrik Wärnsberg.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Redan i dag finns ett 40-tal personer anställda på extratjänster i Uppsala kommun, sedan har kommunen väntat på att Kommunal och SKL ska komma överens om villkoren. 

– De ska göra sådant som personalen på arbetsplatsen i dag inte gör, men som alla är överens om att det borde göras. Någon som håller handen eller går på promenader inom äldreomsorgen, eller en extra vuxen i matsalen på skolan, till exempel.

Exakt var i förvaltningen extratjänsterna kommer att skapas är ännu inte klart, utan upp till förvaltningarna att ta fram, menar Ulrik Wärnsberg. Men han nämner arbete inom äldreomsorg, LSS, skola och administration.

Osäkert kring ersättning av Fas 3

Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är försiktigt positiv till extra­tjänsterna. 

– Ju mer likt ett vanligt jobb insatsen är desto bättre fungerar den. 

Men om man tänker sig att extra­tjänsterna ska ersätta Fas 3 är det osäkert hur det går, menar Anders Forslund. 

– Tanken med den tidigare jobb- och utvecklingsgrantin var ju att insatserna i Fas 1 och Fas 2 skulle vara så intensiva att de som till slut hamnade i Fas 3 egentligen mest skulle vara personer som av olika skäl inte klarar av att sköta ett vanligt jobb. Och då är det ju frågan om de kan fungera på en extratjänst.

– Nu tyder visserligen studier som vi har gjort på att jobb- och utvecklingsgarantin inte riktigt fungerade som det var tänkt, och att en del av dem som har hamnat i Fas 3 inte har fått alla chanser. Så kanske kan extratjänster fungera för en del av deltagarna där ändå. 

Extratjänsterna, menar ­Anders Forslund, skulle alltså kunna fungera lite som ett test. Inte bara av arbetsmarknadens förmåga att suga upp arbetsvilliga personer, utan också på huruvida man gjorde rätt i det förra systemet, jobb- och utvecklingsgarantin.

En svår balans

Ju närmare arbetsuppgifterna inom extratjänsten ligger desto större chans är det att den leder vidare till jobb efter att arbetsmarknads­åtgärden är avslutad, menar Anders Forslund. Antingen på samma arbetsplats eller genom att det finns en referens hos den arbetsgivare som man har gjort extratjänst hos. 

– Man går en balansgång. Regeringen vill ju inte att extratjänsterna ska tränga ut ordinarie jobb. Samtidigt ska extratjänsten vara så lik den ordinarie tjänsten som möjligt. 

Om en tjänst som är utformad mer som understödjande kringarbete kommer att bli meriterande är ännu oklart, menar Anders ­Forslund.

Så ”extratjänst” skulle snarare kunna bli en negativ stämpel när jag lämnar in mitt cv till den jag söker jobb hos?

– Ja, men arbetsgivaren kan också tänka att du ändå har klarat av att sköta en extratjänst trots att du har varit borta från arbetslivet i flera år, och bestämma sig för att ge dig en chans av den anledningen. Det vet vi inte. 

Anders Forslund menar att forskningen visar på två saker som verkligen fungerar. Det ena är att subventionera arbetsgivare rakt av för att nyanställa till vanliga jobb. Det andra är att mångfaldiga insatser för just den grupp som förblir arbetslös under lång tid.

– Vi studerade ett försöksprojekt som gjordes i Stockholm under en period, där arbetsförmedlarna fick färre personer att hjälpa och därmed mycket mer tid för varje person. Det var väldigt framgångsrikt. 

– Arbetsmarknaden nu bygger mycket på kontakter, det är inte så många som får jobb genom annonser. Problemet för långtidsarbetslösa är att de ofta inte har jobbat upp så många kontakter som kan leda till jobb, och det var det som arbetsförmedlingen hjälpte till med här. De kontaktade arbetsgivare och sålde in de långtidsarbetslösa personerna. 

– Vanligtvis har personalen på arbetsförmedlingen inte alls den tiden, de hinner mest hänvisa till kurser om hur man söker jobb.

Fakta

Kommunen och Arbetsförmedlingen i Uppsala satsar på 200 extratjänster i år och 500 platser för 2018. De är tidsbegränsade till tolv månader men kan förlängas till sammantaget två år. Staten står för merparten av kostnaderna, men det är kommunen som anställer personerna. Extratjänsterna omfattas av kollektivavtal.

Extratjänsterna är en regeringssatsning som inleddes för två år sedan, men de 31 000 tjänster som S siktade på i valet har hittills inte uppgått till mer än 3 600 tjänster. Nu siktar regeringen på 6 500 tjänster fram till 2020. 

Ett av skälen till att tjänsterna hittills blivit få är att Kommunal och andra fackförbund först motsatte sig delar av satsningen. Nu finns ett centralt avtal.