Inrikes.

2017-05-26 06:28
  • Bland de 500 lägenheterna som behövde rustas är några av husen från 50-talet. Nu har alla husen genomgått relining av rören och fönstren byts gradvis ut.  Bild: Malin Beeck
    Bland de 500 lägenheterna som behövde rustas är några av husen från 50-talet. Nu har alla husen genomgått relining av rören och fönstren byts gradvis ut. 
  • Agneta Funseth njuter av en varm dag vid den populära uteplatsen. Bild: Malin Beeck
    Agneta Funseth njuter av en varm dag vid den populära uteplatsen.
  • Bebyggelsen i området är blandad. Bild: Malin Beeck
    Bebyggelsen i området är blandad.
  • Husen i Knivsta genomgår ingen snabb förändring. Det mesta rivs inte ut och hyresgästerna har bott kvar medan renoveringen pågår. Bild: Malin Beeck
    Husen i Knivsta genomgår ingen snabb förändring. Det mesta rivs inte ut och hyresgästerna har bott kvar medan renoveringen pågår.

”Drog mer folk än korvgrillning”

Renoveringar måste inte betyda att hyresgäster tvingas flytta. Agneta Funseth i Knivsta är ett levande bevis på det. När det var dags att rusta upp huset där hon bor gjorde bostadsbolaget upp med hyresgästerna om en billigare variant. Resultatet?  Alla har hittills haft råd att bo kvar.  

– Jag minns ju oron. Så fort Knivstabostäder meddelade att man måste renovera började spekulationerna. Folk sa ”nu kommer vi inte ha råd att bo kvar”, berättar Agneta Funseth.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Oron var inte obefogad. I flera områden i Uppsala har hyran fått höjas avsevärt efter renovering. Mer än en fördubbling av hyrorna i Kvarngärdet och en del av bostäderna i Gränby har tvingat bort folk från sina hem och antalet personer som behöver försörjningsstöd i områdena har ökat. Eriksbergsborna fruktar en 80-procentig hyreshöjning när turen har kommit till dem. 

Fått sin vilja igenom

Agneta Funseth sitter utanför huset där hon bor på den populära grillplatsen, inhyst på gräsmattan under några träd. Området ligger inte långt ifrån tågstationen och den blandade bebyggelsen ger ett fridsamt intryck. Här har de boende kämpat i flera omgångar – först mot att ombilda allmännyttan till bostadsrätter och sedan för att kunna bo kvar efter en renovering. Men till skillnad från väldigt många andra fall har de fått sin vilja igenom. Agneta Funseths inledande förklaring är två: de boendes engagemang och en förstående fastighetschef. 

– Intresset från hyresgästerna har varit stort. Det drog mer folk än en korvgrillning när vi höll det första mötet. Sedan har vi fått diskutera i många omgångar, även med hyresgäster som först inte trodde på modellen. 

– Vi har fått jobba mycket med diskussioner, planering och bedömningar. Det tar tid, men det är det värt. 

Ingen befogad misstro

Fönster har bytts ut, stammar har fixats till och ventilationen ändrats. Men några fördubblingar av hyran är det inte fråga om. Utöver de vanliga årliga hyreshöjningarna innebär upprustningen i Knivstabostäders lägenheter ungefär två procent per år. Under en tioårsperiod kommer den att höjas med en fjärdedel. Hur kan det bli så mycket billigare?

– Vi har inte gjort ett typiskt stambyte. Istället har vi gjort en relining – rören har spolats rena från rost och smuts och sedan har de fått en beläggning som torkar. Den ska hålla i trettio år, säger Agneta Funseth. 

– Därmed river vi inte ut alla rör och annat som finns i badrummet, utan behåller det som finns, om det verkligen inte måste bytas ut. 

Hon menar att den misstro som många hyser mot relining som metod inte är befogad. 

– Tekniken har utvecklats väldigt de senaste åren. De gick in med kamera i rören både före och efter arbetet. I efterhand fyllde de dessutom i på de fläckar som hade missats första gången. Jag var imponerad när jag såg dem jobba. 

– En del hyresgäster blev kanske lite besvikna eftersom de gärna hade velat få allting nytt, men när de insåg hur mycket mer det skulle kosta kände nog de flesta att relining blev bättre. 

Under hela processen har hyresgästerna organiserat sig i ett samråd som täcker de cirka 500 bostäderna, och haft en dialog med bostadsbolaget. De har deltagit i upphandlingar och hyresvärderingar, och hela tiden haft insyn i allt som händer med ekonomin. När något kostar mindre än väntat går pengarna tillbaka till hyresgästerna, och nyligen kunde säkerhetsdörrar tillföras i beräkningen utan att budgeten spräcktes. Det är full transparens. 

KTH följer projektet

Idag är den så kallade Knivstamodellen välkänd inom föreningsliv och bland beslutsfattare. En grupp forskare från KTH följer projektet, som också betraktas som en pionjär inom hållbarhet – både miljömässigt, socialt, ekonomiskt och tekniskt.

Hyresgästerna tar ekonomisk risk

En person som Agneta Funseth gång på gång lyfter fram är Knivstahems fastighetschef Mattias Jonsgården. Utan hans insats tror hon inte att Knivstamodellen hade fötts.

Har han svar på varför Knivsta har lyckats renovera till hållbara hyror – när så många andra har gått bet?

– I grunden handlar det om att vi ser våra nuvarande hyresgäster som våra kunder och att vi har lyssnat på deras synpunkter, säger Mattias Jonsgården.

– För oss är det här ett ekonomiskt nollsummespel, men hyresgästerna tar ändå den ekonomiska risken om kostnaderna blir högre än beräknat. Vi förlorar inte på det.

Han berättar att han rådfrågas både av allmännyttiga bostadsbolag och av bostadsrättsföreningar i hela landet som inte själva ser något bra sätt att komma förbi kraftiga hyreshöjningar.

– Det är inte helt lätt, eftersom lagstiftningen som styr hyressättningen är utformad så att man inte får ta betalt för en renovering om den inte samtidigt innebär en standardhöjning. Det är därför så många bolag river ut allt i en byggnad och sätter in nytt. 

– Det har vi fått jobba hårt med – att se till att en åtgärd samtidigt blir standardhöjande utan att det kostar onödigt mycket. 

I förlängningen menar Mattias Jonsgården att lagstiftningen måste ändras så att det går att höja hyran till följd av en renovering även om den bara gjorts för att tillgodose det allra mest nödvändiga upprustningsbehovet. 

Men skulle det inte öppna för att bostadsbolagen börjar ta oskäligt mycket betalt för små åtgärder?

– Jo, det är inte helt enkelt att utforma villkoren, men man behöver hitta ett sätt. 

”Tyvärr har vi inte fått någon respons”

Hyresgästföreningens förhandlare Lena Jansson Nordin menar att hyresgästernas egna inflytande har varit helt avgörande för att föra projektet i hamn, och för att se till att varje lägenhets renoveringsbehov tillgodoses vart och ett för sig. Hon ser en god potential för att axportera modellen och har påtalat för Uppsalahem att det är ett bra tillvägagångssätt.

– Tyvärr har vi inte fått någon respons på det alls. Vi förstår nog inte riktigt varför. 

Relaterade artiklar