Inrikes.

2017-11-10 06:00
  • Bild: Bertil Ericson /TT
  • – Vi erbjuder 700 extratjänster i kommunen under loppet av två år, och allt tyder på att vi kan uppnå det målet, säger Ulrik Wärnsberg (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Bild: Press
    – Vi erbjuder 700 extratjänster i kommunen under loppet av två år, och allt tyder på att vi kan uppnå det målet, säger Ulrik Wärnsberg (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Efter Fas 3 – stor andel fortsatt arbetslösa

Utskällda åtgärden Fas 3 håller på att tömmas – och det snabbt. På ett och ett halvt år har över 400 personer i Uppsala kommun fått lämna åtgärden. ETC undersöker vad som har hänt med dem.

Som mest var det 466 personer i Uppsala som på något sätt deltog i Fas 3, och antalet förhöll sig ganska konstant fram till januari 2016, då åtgärden började tömmas.

I september var bara 49 av deltagarna kvar.

Vid den uppföljning som Arbetsförmedlingen gör 90 dagar efter att Fas 3 har avslutats hade 44 av de personer som fått sina ärenden avslutade fått vanliga jobb, och 82 personer hade fått jobb med stöd, till exempel genom extratjänster, instegsjobb eller praktik. Men den största andelen, 242 personer, var tillbaka i jobb- och utvecklingsgarantin igen.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Det är konstigt och jag vet inte varför det ser ut så. Det kan handla om att Arbetsförmedlingen gör strikta bedömningar, säger Ulrik Wärnsberg (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Som kommunpolitiker har han inget större inflytande över Arbetsförmedlingen, eftersom myndigheten styrs statligt. Däremot samarbetar kommunen med arbetsförmedlingen för att få långtidsarbetslösa att gå in i olika projekt.

– Då är det till exempel som arbetsgivare vi ställer upp, förklarar Ulrik Wärnsberg.

– Vi erbjuder 700 extratjänster i kommunen under loppet av två år, och allt tyder på att vi kan uppnå det målet. Då är det både personer i nuvarande Fas 3 och nyanlända som får möjlighet att komma ut i arbetslivet.

Mycket kritiserad åtgärd

Men extratjänster till trots är det alltså svårt att hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka till arbetslivet, då den största andelen ändå alltså hamnar tillbaka i jobb- och utvecklingsgarantin, vilket oftast innebär fortsatt arbetslöshet – men nu utan att ha någon stadig aktivitet att gå till.

Fas 3 är en mycket kritiserad åtgärd. Personer tvingades oavsett sin övriga situation gå till en verksamhet där de fick göra arbetsuppgifter som inte fick lov att likna några andra arbetsuppgifter på den öppna arbetsmarknaden. De fick ingen lön och Fas 3-anordnarna behövde inte teckna kollektivavtal. Samtidigt var Fas 3:s deltagare tvungna att söka nya jobb för att inte bli av med den ersättning de hade –inte sällan försörjningsstöd.

– I en del medier har det vinklats som att det är synd att Fas 3-verksamheterna läggs ned. Men det tycker jag är konstigt. Däremot kanske vi behöver satsa mer på sociala företag som kan betala en lön till dem som jobbar där.

Kan det vara så att en del av dem som i dag finns inom Fas 3 helt enkelt inte klarar  ett jobb?

– Det beror på vad vi menar. För många är det säkert svårt att komma ut på den öppna arbetsmarknaden i stenhård konkurrens och där man måste prestera 100 procent hela tiden. Därför vore det bra med fler sociala företag, där man kan få arbeta utifrån sina egna förutsättningar.

– Samtidigt får jag påstötningar från många sådana företag, som tidigare baserade hela sin verksamhet på Fas 3-placeringar. De söker då alternativ finansiering. Men det tycker jag är tveksamt om de inte har en affärsmodell där de kan betala några löner själva.

Tror på utbildningssatsningar

Ulrik Wärnsberg tror att Arbetsförmedlingen ibland tänker lite för snävt kring vilka som kan tänkas kvalificera sig för en extratjänst – personer som under en tid har haft jobb räknas till exempel inte längre som långtidsarbetslösa. Dessutom tror han att det kan behövas ytterligare utbildningssatsningar från regeringens sida, som möjliggör också för långtidsarbetslösa att gå en vanlig Komvuxutbildning med aktivitetsersättning.

– Arbetsförmedlingen har velat skilja mellan arbetsmarknadsutbildningar och inte velat att arbetslösa ska kunna gå reguljära utbildningar med ekonomiskt stöd. Men jag tror att det kan vara nödvändigt. Många är inte beredda att ta den ekonomiska risk det innebär att ta studielån för att skaffa en komplett gymnasieutbildning. Och det är det som krävs.