Inrikes.

2017-07-07 01:28
aFör många unga med funktionsnedsättning    kan ett sommarläger, eller att få utöva en idrott, vara årets höjdpunkt, men ofta räcker inte pengarna till.  Bild: Terje Pedersen
aFör många unga med funktionsnedsättning kan ett sommarläger, eller att få utöva en idrott, vara årets höjdpunkt, men ofta räcker inte pengarna till.

Föräldrar måste bidra med pengar

Att utöva en idrott eller åka på sommarläger kan vara årets höjdpunkt för någon med funktionsnedsättning. Men ofta räcker inte pengarna till, och i ett fall av fyra måste föräldrar betala extra för sina vuxna barn.

”Vi hör ofta att någon måste stanna hemma av ekonomiska skäl”, säger Birgitta Anér, LSS-ombud i Uppsala.

Av Autism- och aspergerförbundets vuxna medlemmar i Sverige är det en fjärdedel som måste få livslångt ekonomiskt stöd av sina anhöriga för att få det att gå ihop, visar en undersökning gjord av Demoskop bland förbundets medlemmar. Stödet behövs under hela deras vuxna liv och de som står utan hjälp från anhöriga lever under existensminimum.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Inte förvånad

Resultatet har inte delats upp lokalt, men Birgitta Anér, LSS-ombud för Autism- och aspergerförbundet i Uppsala, är inte förvånad.

– Det är knapert för väldigt många här i kommunen också, och föräldrar skjuter ofta till pengar. De gör det eftersom de är lojala med sina barn och vill att de ska kunna leva ett bra liv.

Föräldrarna måste bidra med pengar

Birgitta Anér har själv en vuxen son med LSS-beslut och bidrar med pengar för att han ska kunna utöva sina fritidsintressen – ridning och tennis.

– För oss handlar det om att hjälpa honom så att han kan sätta lite guldkant på tillvaron. Annars skulle han ha haft råd bara med det allra mest nödvändiga.

Fått sluta med tennis

Men en av kompisarna som sonen brukade spela tennis med har fått sluta. Han hade inte råd med terminsavgiften på 1 000 kronor, berättar Birgitta Anér.

– Samma sak gäller för andra aktiviteter som kostar pengar. Till exempel berättar många av medlemmarna att de inte har råd att åka på sommarlägret som brukar hållas varje år på Tallkrogen. Man kan inte betala de pengar som det kostar, även om kommunen subventionerar en del.

Låg ersättning och hög hyra

Autism- och aspergerföreningens medlemmar lever i många fall på aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan och går i daglig verksamhet.

För sitt arbete i den dagliga verksamheten tjänar de 56 kronor om dagen, vilket är en höjning från den tidigare nivån på 40 kronor. De kan också få bostadstillägg.

Men de betalar också högre skatt än personer med ett vanligt jobb, och har samma hyresnivå som vem som helst, även om de bor i gruppbostad. Just hyran är en knäckfråga – den äter upp en stor del av de ersättningar som går ut till personer med LSS-beslut, och varierar dessutom stort inom gruppen.

Gruppbostäder och LSS-lägenheter i nya och centralt belägna byggnader är dyrare än andra, en skillnad som bara delvis utjämnas av Försäkringskassans bostadstillägg.

En del svenska kommuner har få grund av rådande situation infört ett kommunalt bostadstillägg, men inte Uppsala.

”Människor får i dag hjälp via försörjningsstöd om boende­kostnaderna leder till att de inte får ihop ekonomin”, skriver Eva Christiernin på Uppsala kommun i ett svarsmejl till ETC Uppsala, när vi frågar varför.

Kommunen försöker i stället utjämna skillnaderna i hyresnivåer genom vissa tekniska detaljer i hyresavtalen.

Det gör kommunen

Förändringar för personer med LSS-beslut under mandatperioden:

Personer med LSS-beslut får nu ta del av samma rabatt som pensionärer i kollektivtrafiken (alltså halva priset).

Habiliteringsersättningen för de som deltar i daglig verksamhet är nu knuten till ett index så att ersättningen ökar i takt med priser.

Slopad avgift för de som behöver en anpassad resa till sin dagliga verksamhet.

En veckas semestervistelse på annan ort inom kommunens gruppbostäder.

UKK, Stadsteatern och Fyrishov har slopat entréavgiften för ledsagare.