Inrikes.

2017-10-06 06:00
Våren 2016 var det ungefär tio procentenheters skillnad mellan de barn som hade högskoleutbildade föräldrar och de som inte hade det. År 2017 hade siffran ökat till 15 procent.  Bild: Jessica Gow/TT
Våren 2016 var det ungefär tio procentenheters skillnad mellan de barn som hade högskoleutbildade föräldrar och de som inte hade det. År 2017 hade siffran ökat till 15 procent. 

Gymnasiet stängt för många unga

Över 16 procent av de Uppsalaelever som lämnade grundskolan i våras har inte rätt att gå vidare till gymnasiet. Det är en ökning från tidigare år.

”Det är förstås ett stort hinder i de här elevernas utveckling”, säger Skolverkets statistiska enhetschef Jesper Brohede.

 

Andelen elever som inte når upp till gymnasiekompetens har ökat stort de två senaste åren i Uppsala. 16,3­ procent kunde inte komma in på gymnasiet i år, mot 11 procent bland avgångsklasserna från 2013.

Uppsala kommun är varken ensamma i riket eller i länet om att ha fler elever som inte når upp till kraven. I Älvkarleby, Tierp och Östhammar är andelen med otillräck­liga betyg långt större. Så många som 29 procent av eleverna i Älvkarleby når inte målet.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Stor andel nyanlända elever

Västra Stenhagenskolan är en av de kommunala skolor som under lång tid har haft en stor andel elever som inte tar sig vidare till gymnasiet – en tredjedel tog sig inte vidare i våras. Men rektorn Alper Yilmaz tycker inte att det är så konstigt.

– Det är flera aspekter som ligger bakom det, men det som är väldigt aktuellt just nu är att vi har haft en så stor andel nyanlända elever, säger Alper Yilmaz.

– En del av dem har inte hunnit gå så länge i skolan innan deras insatser ska bedömas. Om någon har hunnit gå i skolan i tre månader hinner de inte få ihop kunskaper för att börja i gymnasiet.

Alper Yilmaz förklarar också att en del av de elever som inte har nått gymnasiekompetens ändå kan erbjudas plats på gymnasiet eftersom de kan få dispens när det gäller kunskaper i engelska.

– En del går vidare till introduktionsprogram på gymnasienivå och till det så kallade sprintprogramet. De får alltså vara kvar i skolan ändå, säger Alper Yilmaz.

”För nyanlända kan det ta längre tid”

Också kommunalrådet Caroline Andersson, som har ansvar för utbildningsfrågor i Uppsala kommun, påpekar att nyanlända elever är den största anledningen till att statistiken ser ut som den gör.

– Vårt mål är att alla elever ska nå kunskapsmålen och behörighet till gymnasiet. För nyanlända kan det dock ta längre tid än innan de formellt slutar nian. Därför har vi särskilda insatser så att de kan läsa upp sina betyg, säger Caroline Andersson.

Men nyanlända elever förklarar inte hela uppgången, menar Skolverkets statistiker. Jesper Brohede, enhetschef för statistikenheten på Skolverket, tycker att tappet syns bland alla niorna.

– Det handlar inte alls bara om elever med utländsk bakgrund. Också för elever med föräldrar som är födda i Sverige är det färre som når gymnasiekompetens. Vi har vridit och vänt på statistiken men hittar inte någon riktigt bra förklaring.

Föräldrarna påverkar

Föräldrarnas utbildningsbakgrund slår också igenom något mer än tidigare år. Förra året var det ungefär tio procentenheters skillnad mellan de barn som hade högskoleutbildade föräldrar och de som inte hade det. Ett gap som hade ökat till 15 procentenheters skillnad i 2017 års avgångsklasser.

– Att föräldrars utbildningsbakgrund har så stor påverkan på elevers resultat finner jag som socialdemokrat oacceptabelt. För två år sedan ändrade vi den socioekonomiska fördelningen till skolan. Vi kommer snart att få en utvärdering av det för att se om vi behöver justera ytterligare, säger Caroline Andersson.

Gymnasiebehörighet

Olika skolor ger olika förutsättningar för sina elever. Läsåret 16/17 gick elever från vissa skolor ut nian med betyg som varken räckte till yrkesgymnasium eller teoretiska program. Andra skolor hade inga, eller en mycket liten andel elever i samma situation. För de elever som ändå vill fortsätta till gymnasiet finns möjlighet att delta i sommarskola, introduktionsprogram och Sprintprogram för nyanlända.

Ekonomen Ingvar Nilsson har beräknat att skolmisslyckanden som helhet kostar Sverige 260 miljarder kronor per årskull i skolan, delvis för att skolmisslyckanden är förknippat med destruktiva beteenden och kriminalitet som får rättsväsendets kostnader att stiga.