Inrikes.

2017-03-10 12:00
  • ”Det är en stor samhällsförändring som pågår just nu, utan att någon statlig utredning        har gjorts, utan att man analyserat riskerna eller undersöker konskevenserna”, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi, apropå så kallade renovräkningar.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    ”Det är en stor samhällsförändring som pågår just nu, utan att någon statlig utredning har gjorts, utan att man analyserat riskerna eller undersöker konskevenserna”, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi, apropå så kallade renovräkningar.

"Renovräkningarna är farliga"

”Osvenskt”. Det säger Irene Molina, professor i kulturgeografi om de senaste årens ”renovräkningar”, där renoveringar och hyreshöjningar tvingar boende att flytta från många bostadsområden.

På torsdag deltar hon i en paneldebatt om att ha råd att bo kvar.  

– Vi vet egentligen väldigt lite om vad som händer med dem som inte har råd att bo kvar efter en renovering, säger Irene Molina. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det finns inte mycket forskning, men en rapport från Boverket visar att många får flytta, en del till andra kommuner. Det inverkar förstås negativt på sådant som jobb, skola och andra kontakter, det är psykologiskt traumatiserande och påverkar faktiskt hälsan. 

Irene Molina menar att bristen på inflytande för de drabbade hyresgästerna som inte kan bo kvar är en av de värsta aspekterna. 

Ett internationellt fenomen

En studie som Uppsala universitet gjorde efter renoveringarna i Kvarngärdet visar att antalet personer som sökte försörjningsstöd för första gången ökade efter de hyreshöjningar som följde i området, något som ofta har nämnts i medierna. 

– Men vi vet inte vad som hände med de personer som inte sökte, det har ingen forskat om, säger Irene Molina, som befarar att renoveringarna och de hyreshöjningar som följer i dess bakvatten kan få stora konsekvenser för samhället i stort. 

– Det är en stor samhällsförändring som pågår just nu, utan att någon statlig utredning har gjorts, utan att man analyserat riskerna eller undersöker konskevenserna. Det är faktiskt ganska osvenskt, så här brukar det svenska samhället inte agera. 

Internationell forskning som Irene Molina har tagit del av visar att omvandlingen av städerna är ett internationellt fenomen – och att renovering som driver upp hyror och tvingar iväg folk inte är nytt. 

– Det är allvarligt för att det skapar social exkludering. Dessutom visar psykologiska studier som har gjorts av så kallade ”displacements”, där folk har tvingats att flytta, att det kan orsaka samma skada som krig. 

”De tjänar på att höja hyran”

Irene Molina säger att hon inte som forskare vill tala om vad som borde göras för att stoppa processen med gentrifiering och segregering som har blivit följden av ”renovräkningar” och annan bostadsproblematik. Men hon pekar på att det i många renoverade hyresrätter ändå har skapats möjligheter att bo kvar, utan väldiga hyreshöjningar. Det handlar om exempel där kommuner, allmännyttiga bostadsbolag och de boende själva har samverkat. 

Men det handlar ju ändå om miljonprogrammet – alltså att det är väldigt många bostäder som måste renoveras samtidigt och ofta från grunden. Innebär det inte att det måste bli dyrt?

– Det bör inte hyresgästerna få betala, utan statliga subventioner och annat stöd. Och det finns som sagt flera exempel där man har sluppit hyreshöjningarna. Men en del bostadsbolag vill ju faktiskt höja hyran för att de tjänar på det. 

Är det inte så att lagen om allmännyttiga bostadsbolag från 2011 faktiskt uppmuntrar till det?

– Jo, och det är en lag som borde rivas upp, för den stödjer de bolag som sätter vinsterna före hyresgästernas behov.