Klimat.

2017-06-02 06:00
Ulf Näslund är chef för teknik och service på Uppsala Science park. I ett nytt projekt ska ett eget elnät byggas mellan parkens fyra byggnader. Bild: Malin Beeck
Ulf Näslund är chef för teknik och service på Uppsala Science park. I ett nytt projekt ska ett eget elnät byggas mellan parkens fyra byggnader.

Från växelström till likström – så utnyttjas solpaneler bättre

El från solpaneler kan användas effektivare med hjälp av små elnät som leder likström. Det är tanken när fyra byggnader i Uppsala nu kopplas ihop i ett försök med ny teknik.

I Uppsala Science park ligger fyra byggnader med solpaneler på taket, som tillhör Vasakronan. Ulf Näslund som är chef för teknik och service såg en möjlighet att använda solelen bättre. När han läste om ett nytt företag som hade fått pris på en solcellsmässa i Tyskland kontaktade han dem för att försöka ta fram tekniken som behövs, för att bygga ett litet elnät mellan byggnaderna. Det blev ett utvecklingsprojekt, och anläggningen som håller på att installeras nu är den första i sitt slag som tas i bruk i Sverige.

– Det mest ekonomiska är att ha en stor egen användning av den el vi får från solpanelerna, förklarar Ulf Näslund.

Det vanliga elnätet bär växelström. Det är effektivt att omvandla växelström mellan olika spänningar, och det går att överföra med små förluster på långa avstånd. Men solceller ger likström, och det är likström som nu används i Vasakronans byggnader. 

Ska jämna ut elbelastningen

Kostnaden för det fasta elabonnemanget bygger på hur hög effekt fastigheten använder när belastningen är som högst. Det nya egna elnätet ska hjälpa dem att använda sin solel bättre, och därmed minska mängden de behöver ta från en elleverantör. Med det egna nätet på plats beräknar Ulf Näslund att solcellerna ska täcka ungefär 18 procent av det totala elbehovet, jämfört med 13 procent innan. Byggnaderna försörjs med ungefär 30 000 extra kilowatt genom likströmssatsningen.

– Det är framför allt på sommaren när vi har kylanläggningar som går i byggnaderna som drar hög effekt. Då ska vi använda likströmsnätet för att jämna ut belastningen.

Det är tekniskt lättare och effektivare att styra och fördela likström, säger Ulf Näslund. Varje byggnad kommer att ha en omvandlare för att försörja sådana apparater som behöver växelström.

Nu för tiden finns det dock allt fler elektriska apparater som drivs med likström. När de ska kopplas in till det vanliga elnätets växelström behöver de en egen omvandlare.

– Det är därför du har den lilla svarta burken på sladden till datorn, och laddaren till telefonen, säger Ulf Näslund. I teorin skulle man slippa det framöver, om vi har likström hela vägen.

Batterilager sparar el

Omvandling mellan växelström och likström för med sig att en del av energin försvinner som värme. Genom att använda sitt eget lilla elnät kommer Vasakronan att undvika en del sådana förluster. De fyra husen ska också ha ett gemensamt batterilager, för att spara el och använda när det bäst behövs. Det kan också bli möjligt att ladda bilar här.

Företaget Ferroamp som står för den tekniska lösningen fick utveckla den själva. De kände inte till någon annan i Sverige eller grannländerna som har kopplat ihop flera byggnader på det här sättet. Men flera liknande små likströmsnät kommer snart att vara i bruk. Uppsala kommun håller på med ett mindre försök, berättar Ulf Näslund, och han är själv inblandad i ett liknande projekt med Eksta Bostads AB i Kungsbacka.

En förutsättning för att kunna använda tekniken är att det finns ett kluster av byggnader som står tillsammans. Det finns nämligen regelverk som gör det svårt att flytta el mellan olika fastigheter. Ulf Näslund tror att det som ligger närmast blir att bygga likströmsnät för sjukhus, universitetscampus och liknande.

Likström

Snart tas likströmsnätet mellan fyra byggnader som Vasakronan äger och som används av Uppsala Science Park i bruk. 

De första elnäten byggde på likström, men växelströmstekniken vann mark på 1800-talet, på grund av möjligheten att överföra elektricitet över längre sträckor. 

Ett lager med litiumjonbatterier kommer att komplettera nätet senare för att kunna spara överskottsel från solcellerna så att elen kan användas nattetid.

Kostnaden för likströmsnätet beräknas till 500 000 kronor.