Reportage.

2017-02-21 07:52
  • Victoriasalen med sin bassäng och fontän utgör Tropiska växthusets hjärta. Här odlas varje år Victorianäckrosen med sina meterstora blad.  Bild: Malin Beeck
    Victoriasalen med sin bassäng och fontän utgör Tropiska växthusets hjärta. Här odlas varje år Victorianäckrosen med sina meterstora blad. 
  • Orkidérummet är en populär plats för odlingsentusiaster.  Bild: Malin Beeck
    Orkidérummet är en populär plats för odlingsentusiaster.
  • Lotta Saetre, informatör. Bild: Malin Beeck
    Lotta Saetre, informatör.
  • Kakaoträdet är en av flera växter i Tropiska växthuset som har anknytning till varor vi alla konsumerar. Här växer också kaffe, papaya och vanilj, tillsammans med citrusträd.  Bild: Malin Beeck
    Kakaoträdet är en av flera växter i Tropiska växthuset som har anknytning till varor vi alla konsumerar. Här växer också kaffe, papaya och vanilj, tillsammans med citrusträd. 
  • Det är kyligt i ökenrummet, som rymmer kaktusar och andra ökenväxter.  Bild: Malin Beeck
    Det är kyligt i ökenrummet, som rymmer kaktusar och andra ökenväxter.
  • Växten som hänger ned likt ett skägg är släkt med ananas. Bild: Malin Beeck
    Växten som hänger ned likt ett skägg är släkt med ananas.
  • St Paulian är en vanlig krukväxt, men i sin naturliga miljö blir den alltmer hotad. Bild: Malin Beeck
    St Paulian är en vanlig krukväxt, men i sin naturliga miljö blir den alltmer hotad.

Bota ditt vinterdepp på "Botan"

Hängig och vinterdeppig? Du behöver inte ta dig till tropikerna för att få ljus, värme och växtlighet. ETC Uppsala besöker en lugn oas för dig som inte orkar vänta på våren.

– En kollega till mig gick i pension förra året, berättar Lotta Saetre, informatör på Botaniska trädgården.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


 – Hon märker en tydlig skillnad av att inte vistas i det här ljuset hela dagarna.

Vi står i det tropiska växthusets Victoriasal. En fontän porlar lugnande i bakgrunden och pilgiftsgrodor kväker bakom kakaoträdet. De starka lamporna tar udden av mörkret som sänker sig utanför. Men den stora bassängen i rummet är tom. 

– Vi odlar Victorianäckrosen som ettårig växt, och så här års har den blommat färdigt. Då tömmer vi dammen. Men snart är det dags att fylla på med dynga här igen och sätta frö. 

Victorianäckrosen är något av en kronjuvel i växthuset, med sina flera meter stora näckrosblad. Den tillägnas ett eget, vackert välvt och cirkulärt rum. Om somrarna har museet nattöppet för nyfikna gäster som vill se blomman slå ut, vilket den bara gör efter mörkrets inbrott. 

Men här finns mycket annat att se, som papayaträdets frukt, vaniljorkidéns stänger eller de olika citrusträden ute i den angränsande vinterträdgården. Och så är det grodorna, mestadels pilgiftsgrodor, som har tagits in av växthuset för att hålla ohyran i schack. 

Men är de inte farliga och giftiga då?

– Nej, giftet i pilgiftsgrodorna kommer från en speciell sorts larver som de äter, och sådana larver har vi inte här. De är ofarliga. Men människor är farliga för grodorna. Tar vi i dem så kan de torka ut, förklarar Lotta Saetre.

Fuktigt i regnskogsrummet

Temperaturen i de olika salarna skiftar, och i regnskogsrummet är det mycket varmt och fuktigt. Besökare kan råka få en dusch vid simulerade regnskurar och får promenaden ackompanjerad av inspelade fågelläten. 

Här samlas växter från djungler i hela världen, oavsett om det är från Amazonas, Sydostasien eller Afrika. Men om värmen har skruvats upp i rummet är ljusstyrkan lägre. 

– Många av de här växterna lever ju normalt i tät regnskog och brukar skuggas av högre träd. De behöver inte så mycket ljus, förklarar Lotta Saetre. 

Hon pekar på en tempelfikus.

– Det här är lite speciellt. Det sägs att det var under ett sådant här träd som Buddha satt när han fick sina uppenbarelser. Det betraktas som lite heligt i den buddhistiska kulturen. 

Flera av gästerna i växthuset är stammisar som ibland sitter i något av rummen i flera timmar och liksom absorberar det speciella ljuset och den rogivande atmosfären i den simulerade sommartemperaturen.

– Vi har studenter som har upptäckt oss och som sitter här och pluggar och andra som bara upplever huset, säger Lotta Saetre. 

– Många har årskort.  

Relation till botanisk forskning

Men Tropiska växthuset är inte bara en terapeutisk tillflyktsort. När huset uppfördes 1935 var det med en sedan länge etablerad relation till den botaniska forskningen, som har en stolt tradition i Uppsala. Samarbetet med universitetets institutioner står sig fortfarande starkt. 

– Här driver vi upp plantor som sedan används av universitetet i forskningssyfte. De har sina egna växthus där, säger Lotta Saetre och pekar på några intilliggande byggnader. 

Den som är botaniskt intresserad har mycket att hämta i växthuset, som håller intressanta visningar om olika växters släktskap. 

Populärt rum

I orkidérummet, som är ett av de populäraste tillhållen för besökare, pekar Lotta Saetre ut en växt som klänger likt ett långt skägg vid en trädstam. 

– Den är släkt med ananasen, förklarar hon.

– Det ser ju inte så ut, men man ser det på blommorna. 

I det intilliggande och betydligt svalare ökenrummet är förhållandet det motsatta. Här ståtar en kaktus, med några växter på andra sidan mittgången vars utseende är likartat. 

– Men faktum är att de inte alls är släkt. De andra växterna är faktiskt inte ens några kaktusar. De är törelväxter, och har utvecklats på ett liknande sätt, men på olika platser på jorden.

Utanför har dagsljuset helt falnat. Men också efter stängning lyser lamporna i växthuset. 

Tropiska växthuset

Tropiska växthuset, byggt 1935, är en del av den betydligt äldre botaniska trädgården i Uppsala. Förutom orangeriet, som är 200 år gammalt, är det här den botaniska trädgårdens mer värme- och ljuskrävande växter odlas. 

I växthuset finns många tropiska kulturväxter som utgör råvaror till produkter vi använder dagligen i Sverige, men som få har sett levande, exempelvis Manillahampa som ger tepåsar, oljepalm som man tillverkar tvål och schampo av och kakaoträdet, som ger choklad. Den största växten är Victorianäckrosen, som har en egen bassäng. Den minsta är dvärgandmat, Wolffia arrhiza.