Ledare. Hanna Victoria Mörck.

2017-08-07 06:00
”Det är något kusligt med att offentligt peka ut områden som mindre bra. Områden kan lätt bli till människor och när människor pekas ut som mindre bra så går det … sällan bra”, skriver Hanna Victoria Mörck. Bild: Darryl Dyck/AP/TT
”Det är något kusligt med att offentligt peka ut områden som mindre bra. Områden kan lätt bli till människor och när människor pekas ut som mindre bra så går det … sällan bra”, skriver Hanna Victoria Mörck.

I slaget om idéerna har Gottsunda hamnat mitt i korselden

Den sociala kompassen visar på skillnader i Uppsala som inte alltid är förklarliga eller rimliga.

Uppsala kommun har tagit fram en ”social kompass” där faktorer såsom ålder, sysselsättning och inkomst har gett en kompass för hur våra olika delar av kommunen är strukturerade. Där går det att se att det är vanligare att barnfamiljer bor i bygderna och att akademiker bor nära universitetsområden. Inte så märkligt kanske, men det är skillnad på känsla och kunskap. Nu är det vetskap för Uppsala.

Uti högen av områden där inkomsterna är lägre och färre arbetar – för det finns flera och inte bara inom stadsgränsen – pekas särskilt Gottsunda ofta ut som ett problemområde. Gottsunda får stå som varumärke för allt som är mindre bra i Uppsala.

Förr vara det bara vi Uppsalabor som mobbade Gottsunda. Nu har dock Polismyndigheten genom NOA lagt till Gottsunda på en inte så smickrande lista över särskilt utsatta områden. Detta epitet har gjort att alla de som vill ha en syndabock till livets, kapitalets och politikens alla problem, nu har hittat sin måltavla. Det är egentligen flera måltavlor. I var större stad finns snart ett område som kan pekas ut som det svarta fåret just där.

Det är något kusligt med att offentligt peka ut områden som mindre bra. Områden kan lätt bli till människor och när människor pekas ut som mindre bra så går det … sällan bra. Det är första steget i att skapa idén om den andra, om syndabocken. Idén om den andra var ett sätt att rättfärdiga att arbetare inte skulle få skälig lön och drägliga arbetsvillkor. Det var förevändningen för varför kvinnor inte skulle få rösträtt och möjlighet att vara myndiga och rå om sig själva. Det var också bakgrunden till främlingsfientlighet och tankar och handlingar som är än värre det.

Naturligtvis ska vi se saker för vad de är. Den sociala kompassen visar på skillnader i Uppsala som inte alltid är förklarliga eller rimliga. Med kunskap går det att agera på de skillnader som är ett problem i ett samhälle som önskar jämlikhet.

Men saken är den, att NOA:s utnämning mer ger oss en känsla än kunskap. Kriterierna för att hamna på listan är inte genomskinliga, NOA har själv angett att de nya namn som lades till i år, inte ska ses som en eskalering av situationen i de områdena. Ändå används NOA:s utnämning gärna som ursäkt för att visa upp hur mycket sämre det går för Gottsunda.

I det diffusa men otroligt viktiga slaget om idéerna har Gottsunda hamnat i korselden. Gottsunda har många som arbetar, som bor, som frodas. Området har grönska, närhet till bad, bostäder, ett centrum med både kommunal och kommersiell service och är i landet vida känt för hiphop, dans och kultur. Den fina bilden finns, förmedlas men hamnar inte i skandalpressen och glöms för lätt bort.

Känsla är känsla. Kunskap är kunskap.

Så med utgångspunkt från kunskapen i den sociala kompassen, kan och bör kommunen besluta att rikta insatser till olika delar i kommunen och till olika grupper i kommunen, för att jämna ut skillnader i livsvillkor och öka möjligheterna i livet för oss alla. Inte bara i Gottsunda.

Alla vi som vill se det Gottsunda som frodas, det Gottsunda som är i dag, som finns, behöver med fötter fast ankrade i marken, berätta om Gottsunda och låta den goda berättelsen vinna. För det finns inget som i den grad det sker, ursäktar den stämpling av Gottsunda som geografisk plats och alla de människor som bor där.