Ledare. Erik Wiklund.

2017-04-08 05:40
”Vi vet att vårdvalet driver på en utveckling där den resursstarka har bättre tillgång till vård”, skriver Erik Wiklund. Bild: Bertil Ericson/TT
”Vi vet att vårdvalet driver på en utveckling där den resursstarka har bättre tillgång till vård”, skriver Erik Wiklund.

Ideologiska skygglappar i Almegas rapport

Vad vi ser i debatten är att det brutala kapitalintresset inte viker sig en centimeter.

Arbetsgivarorganisationen Almega hade otur när de lanserade sin rapportsatsning förra veckan. De presenterade lokala siffror om hur ”välfärdstappet” skulle se ut i tre län om vinstbegränsning blev verklighet, men det krockade med ett avslöjande i Expressen. Gynekologkliniken Ultragyn i Stockholm genomför operationer i onödan bara för att kamma hem den extra förtjänsten från landstinget. Det var nog svårt att nå fram med en sorgesång över valfriheten, samtidigt som allmänheten nåddes av det hittills kanske mest groteska exemplet på hur vinstincitament påverkar utförandet av vården. Mer betalt ju mer du skär – bokstavligt talat.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men om vi ska ta ”välfärdstappet” på allvar en stund. I vinstlobbyns rapport om Uppsala län påstås att 7 200 anställda, 13 000 elever och 2 600 äldre påverkas av en vinstbegränsning. ”Påverkas” är väl det rätta ordet, mer än så går inte att hävda. Kommer vissa företag att lägga ned när de tvingas återinvestera en större del av överskottet i verksamheten? Kommer idéburna aktörer få mer utrymme att utvecklas när de slipper konkurrera med stora riskkapitalstödda koncerner? Kommer äldreomsorgspersonalens villkor förbättras om kommunerna tar över vissa verksamheter? Jag tror att svaret på alla de frågorna är ja, men jag är helt säker på att antydningen om att 7 200 anställda kommer att förlora jobbet är helt felaktig.

Det finns ingen nyansering i företagarintressets opinionsbildning eller bland deras politiska företrädare. Det finns ingen empiri bakom Fredrik Ahlstedts (M) påstående om att ”samhället har tjänat massor av pengar på de effektivitetsförbättringar som de privata företagen drivit fram” (UNT 29 mars). Detta är bara baserat på ideologisk övertygelse, att marknaden alltid skapar förbättringar. Vad vi vet är att vinstintresset i kombination med det fria skolvalet sliter isär skolan. Vi vet att vårdvalet driver på en utveckling där den resursstarka har bättre tillgång till vård.

Vad vi ser i debatten är att det brutala kapitalintresset inte viker sig en centimeter. Det här är inte en arena för kompromisser eller diskussioner, de här organisationerna drar sig inte för att ljuga och manipulera. För det handlar om stora pengar, vinstmarginaler på ända upp till 30–40 procent. Det var inte förvånande när SVT kunde avslöja att Svenskt näringsliv ljög för sina egna om hur de skulle påverkas av vinstbegränsningen, för att kunna mobilisera sina mindre medlemsföretag att stå upp för de stora koncernernas rätt att tjäna obegränsat med pengar.

Förslagen i välfärdsutredningen skulle i ett rimligt politiskt klimat uppfattas som helt vanligt sunt förnuft. Vi bör inte skapa strukturer som gör vården mer ojämlik, skolan mer segregerad och äldreomsorgen mer slitsam för personalen. Almega menar sig avslöja att många kommer att påverkas av en vinstbegränsning. Ja, vi vet. Den här striden handlar om vilken typ av välfärd vi ska ha. Vem den ska vara till för. Det kommer att påverka många människor, men de enda förlorarna kommer att vara de som vill tjäna pengar på vård, skola och omsorg. Det är vad debatten borde handla om.