Ledare. Hanna Victoria Mörck.

2017-02-04 05:30
”Det handlar om så mycket mer än människor på flykt och människor som vill bo i Sverige”, skriver Hanna Victoria Mörck. Bild: Pontus Lundahl/TT
”Det handlar om så mycket mer än människor på flykt och människor som vill bo i Sverige”, skriver Hanna Victoria Mörck.

Kodorden som förför

Uppsalas rasistiska parti är inte  några snälla killar som värnar den lilla människan.

Jag vill varken läsa eller se ett enda ord, en enda bit av rävkalufsen från ni vet vem. Vi som upprörs blir nyttiga idioter och sprider framför allt kodorden som potentiella anhängare vill höra. Det är gratis reklam för motståndarsidan och vår egen upprördhet ger motreaktioner. Det är ett i flera led av åsiktskampanjen för den extrema rörelsen i Vita huset och här i Sverige.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


På hemmaplan i Uppsala har motståndarna sina egna kodord: bil, landsbygd, lag, ordning, äldre, Gottsunda, heltid, välfärdens kärna med flera.

I Uppsala driver det rasistiska partiet ofta frågor om högre parkeringsnormer, nej till spårvagnar, nej till hälsosam luft och arkitektur som inte sticker ut. Det kan låta harmlöst och för den Uppsalabo som känner att det börjar bli trångt för bilen så kan det säkert låta som ett alternativ i framtida val. Ofarligt. Inte för extremt.

Det är kodorden som gör att vi vanliga kan falla till föga. Inte är de så farliga ändå. Jag har hört att de ska vara rasistiska, men var ligger rasismen i att älska sin bil, kan en tänka. Inte är det väl rasistiskt att kräva att svensk lag ska gälla, för så är det väl inte nu i det där märkliga bostadsområdet jag aldrig satt min fot i. 

Det är så här det fungerar. Det är så här det börjar. Det är lockelse med godis till oss småbarn som sedan har svårt att se skillnad på handen som ger godis och handen som hatar, fördömer, driver igenom murar och apartheidlagar och uppmuntrar de som ”tar lagen i egna händer” och skjuter människor med mörk hud i Malmö, Stockholm och i Uppsala.

När vi har fastnat på kroken och gått över skranket kommer omgivningens etikett och därefter vår egen identifiering. Steg ett: Om du säger att jag är rasist för att jag vill köra bil, så vill jag inte hänga med dig heller. Steg två: Nu när jag är rasist och hatad så tänker jag hata dig med och alla andra också

Det är därför det är viktigt att göra det tydligt att Uppsalas rasistiska parti inte är några snälla killar som värnar den lilla människan. Uppsalas rasistiska parti vill tysta dig och mig (att sätta sig upp mot ledaren är förräderi), de vill tysta medierna som i dag har rätten att granska makten (medierna ska vara propaganda för det rasistiska partiet). De vill också likt en mindre smickrande passage i bibeln sätta mannen som överhuvud och övriga i familjen som under-lydande, genom att sätta kvinnor som fångar i köket utan egna pengar tillsammans med barnen och samtidigt tvinga mannen till evigt arbetande från tidiga morgonen till sena kvällen för att rå ihop lite kosing till den svällande familjen (sambeskattning gör det olönsamt för kvinnor att arbeta, minskad rätt till abort). 

De rasistiska vill inte se människor vara fria och känna frihet. De vill inte ha hbtq, ny musik och kulturyttringar, muslimer, människor med mörk hud eller människor som gillar andra människor oavsett hudfärg. Det handlar om så mycket mer än människor på flykt och människor som vill bo i Sverige.

Så nu gäller det att vi vanliga inte förförs av kodorden eller sprider gratisreklamen. I ett Uppsala där det rasistiska partiet får makten skulle kommunstyrelsen bli okränkbar, kulturlivet en undergroundrörelse och en privatperson som med våld tvingar igenom sin vilja en hjälte. 

För anständiga människor gäller att stå emot och en moralisk plikt att rösta på något annat.