Ledare. Klara Ellström.

2017-10-16 06:00

Trädens hemliga liv

Träd kommunicerar med varandra, känner smärta, har minnen och behov av gemenskap.

Nyligen påbörjade Uppsala kommun en inventering av skyddsvärda träd. Det är en välkommen satsning som kommer att spela en stor roll för hur staden och dess omgivningar utvecklas. I samband med kartläggningen sätts ett värde på träden baserat på bevarandevärde och ekosystemnytta. Det är en välkommen satsning på expertis och mer kunskap i vår kommun.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


När jag började mina universitetsstudier i Lund fick jag möjligheten att bekanta mig med en etnologisk studie om Sveriges invånares relation till träd. Det var första gången jag på riktigt blev uppmärksammad på hur viktiga träden är för oss, ur så många aspekter. Tidigare hade kopplingen varit högst personliga anekdoter. Jag och alla jag kände hade självklart någon gång i livet haft sin favoritlönn, en naturens egna snirkliga klätterställning, en plats att plocka kastanjer om hösten eller en stadig stam att luta sig mot och en utsträckt krona som gav perfekt skugga. Det är ett så givet inslag i hela landet att vi sällan reflekterar kring vår nära relation till dessa fascinerande levande “stolpar”. Ända till den dag någon granne vill fälla den hägg som skymmer sikten från köksfönstret, eller almarna i den sköna allén blir sjuka. Inte är det konstigt att vi reagerar starkt när träden riskerar att tas ifrån oss. I delar av området Eriksberg i Uppsala, som ligger mellan två naturreservat, har kommunens planer på förtätning blivit ett sällan så engagerande ämne med fokus på hur många och vilka träd som kan komma att försvinna.

Nästa år är utsett till stadsträdsåret i Uppsala. Det passar väldigt väl att Naturvårdsverkets nya studie om ekosystemtjänster precis har lanserats. Den visar bland annat att det är samhällsekonomiskt lönsamt med trädplantering i städer då de bidrar till bättre luft, vatten och klimat. En Sifo-undersökning som har gjorts i samband med rapporten visar också att 84 procent tycker att träden är viktiga i stadsmiljön. Förra året publicerades lämpligt nog även den fängslande boken ”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben i svensk översättning. Den tyska skogvaktaren öppnar dörren till den smått magiska fakta vi numera har om trädens medvetande och samhällsstruktur. Träd kommunicerar med varandra, känner smärta, tar hand om sina sjuka, har minnen och behov av gemenskap. Det låter kanske fluffigt, men bygger på åratal av observationer av trädens beteende.

I dag har vi flera metoder att mäta många av trädens nyttosidor, till exempel den mildrande klimateffekten, bindning av luftpartiklar, dämpning av buller, normalisering av temperaturen, upptagning av dagvatten och hur de ökar den biologiska mångfalden. Vissa träd, tillräckligt många och på en väl anpassad plats under en längre tid, är bättre på att lagra koldioxid och erbjuda nya hem åt en mängd arter. Men flera studier visar också att områden med träd ger oss välbefinnande både psykiskt och fysiskt, utöver de rena ekosystemtjänsterna. Exakt varför är inte ordentligt kartlagt, men vi vet att det är så. Därtill kommer rena affektionsvärden, minnen och kopplingar vi har skapat till vissa träd och platser. Ett träd ramar in, skyddar, tryggar och blir enkelt ett landmärke att orientera sig efter. De senare är också de betydande värden, men som är svårare att mäta i kvantitativa studier. I stället kan behövas fokusgrupper och områdesdialoger. Därför är det viktigt att kommunen fortsätter att stärka sin kompetens om trädens betydelse, och utvecklar metoderna för att smart väga in det i planeringen av såväl stad som landsbygd och glesbygdsområden.

Just precis nu har vi ett guldläge att lära oss om trädens förmåga att skapa en god miljö för människor och hur vi på strategiskt sätt kan bidra till ett bättre liv för kommunens invånare