Nyheter.

2017-06-09 07:00
Studien visar att flickor ofta lekte med "typiska pojkleksaker" som byggsatser och vice versa. Bild: Björn Lindgren/TT
Studien visar att flickor ofta lekte med "typiska pojkleksaker" som byggsatser och vice versa.

Uppsalastudie: ”Hen-dagis” har positiva effekter

Genusmedvetna pedagoger gör skillnad, visar en ny studie från Uppsala universitet. Barn på genusmedvetna förskolor är mer benägna att leka med barn av motsatt kön och gör mindre stereotypa antaganden om vilka lekar som pojkar respektive flickor kan leka.
– Det betyder i förlängningen att barnen blir mindre begränsade, säger forskaren Ben Kenwood.

Studien, som har genomförts vid Uppsala universitets Barn- och babylabb, visar alltså att genusmedveten pedagogik har effekt.
– Det är en liten studie, men den är tillräckligt stor för att kunna utläsa statistiska samband, förklarar Ben Kenwood, lektor i psykologi vid Oxford Brookes University, som har gästforskat i Uppsala och lett studien.

Där jämförs 30 barn som går på en förskola där genusmedveten pedagogik tillämpas med 50 barn från förskolor i närheten. Det visade sig att de 30 barnen från den normmedvetna förskolan resonerade annorlunda än de andra barnen.
– Alla barn i den här åldern har oftast en stark önskan att leka med barn av samma kön. Så var det även för barnen på den normmedvetna förskolan. Men de var mer öppna för att också leka med barn av motsatt kön, säger Ben Kenward.

Mindre begränsning av leksaker

Även i fråga om leksaker ansåg barnen från den normmedvetna förskolan oftare att flickor kunde leka med leksaker som traditionellt uppfattats som” pojkleksaker”, och vice versa.
– Vi vet genom tidigare studier att exempelvis flickor annars ofta låter bli att leka med tillexempel en byggsats om de börjar uppfatta den som en ”pojkleksak”, säger Ben Kenward.
– Då innebär det ju en begränsning av barnets intressen, som den här pedagogiken kan bryta. 

En sak som inte påverkades av pedagogiken var dock barnens förmåga att automatiskt lägga märke till kön, till exempel utifrån ett barns namn. Slutsatsen blir att den kategoriseringsförmågan sitter djupare än andra stereotypa uppfattningar. 

Pedagogiken på den genusmedvetna förskolan handlade bland annat om att använda pronomen som ”hen”, att undvika könsstereotypa sagor, ramsor och sånger, och att anstränga sig för att inte behandla barnen olika beroende på kön, till exempel ge flickor komplimanger för deras klädsel.

Positiva effekter

Ben Kenwood menar att de flesta förskolor i Sverige idag vet att de ska arbeta med normer och att de brukar beskriva detta på några rader på sina hemsidor. Men de som faktiskt arbetar medvetet och systematiskt med frågan är ganska få, både här och internationellt.
– Pedagogerna arbetar aktivt för att inte behandla barnen olika eftersom de vet att de annars kommer att råka göra det omedvetet.
Att genusmedveten pedagogik skulle innebära ett arbetssätt där barnen tvingas bort från någon särskild form av lek tror han däremot är en stor missuppfattning.

Så kallade ”hen-dagis” har bespottats av vissa debattörer. Att studien visar på positiva effekter är bra tror Ben Kenwood.
– Det finns många som har åsikter om det här, och en del kanske menar att det är bättre att förskolor behandlar barn olika beroende på kön. Nu kan vi visa vetenskapligt att den här pedagogiken har en positiv effekt på barnen. De blir mindre begränsade.

Fotnot: Studien Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden är utförd i samarbete med Kristin Shutts från University of Wisconsin-Madison, USA.