Debatt: Bättre kan ni, Uppsala universitet

Att divestera innebär att flytta sina investeringar ur en verksamhet av etiska eller moraliska skäl. Fossil Free-kampanjer runt om i hela världen har sedan 2009 uppmanat viktiga samhällsaktörer att divestera ur fossilindustrin och hittills har 719 institutioner värda 5,45 biljoner dollar åtagit sig att aldrig mer placera pengar i kol-, olje- och gasbolag.

Uppsala Universitet hävdar nu, i svar på studentkampanjen Fossil Free Uppsala universitet, att de har sålt sina direkta investeringar i fossilindustrin. Däremot vill de inte bekräfta att universitetet aldrig ska återinvestera i samma industri, vilket går emot studenter och anställdas uppmaning att divestera. Akademiförvaltningens vd Kent Berg säger i uttalande till SVT att, ”I dag finns det ingenting som pekar på att vi skulle återinvestera i den fossila industrin, men det vore förmätet att avge ett löfte för all framtid.”

Studentkampanjen, som en del av den globala Fossil Free-rörelsen, menar att vetenskapen är tydlig med att det krävs en snabbare omställning till förnybar energi och ett hållbart samhälle. Uppsala universitet har varit ledande i frågan med sin banbrytande forskning och satsning på klimatledarskap-professorn Kevin Anderson. Därför är det extra viktigt att detta åtagande reflekteras i hur de investerar för framtiden.

Under manifestationen skulle ett öppet brev från 120 anställda på universitetet lämnas över tillsammans med namninsamlingen från nästan 1 500 studenter, men trots tidigare löften så avstod universitetsledningen att ta emot brevet i sista stund. I namninsamlingen påpekas det att runt hela världen så väljer institutioner att visa ledarskap i klimatfrågan just genom att divestera. I Sverige har forskningscentrum som Chalmers och Stockhoms universitet redan divesterat och lokalt i Uppsala har både kommunen och SLU valt samma väg. 

Universitetsledningen och Akademiförvaltningens ställning i denna fråga är beklaglig då den speglar klimatfrågan som enbart en ekonomisk angelägenhet, men att divestera ur denna industri och dess katastrofala konsekvenser är även en moralisk fråga som angår oss alla som studenter, anställda, alumner eller Uppsalabor. Att stå på sidlinjen är inte längre ett alternativ.

Kommer Sveriges första universitet bli det sista att divestera?