Inrikes.

2016-09-30 06:14
Fristående gymnasier stämmer kommunen på minst 16 miljoner kronor på grund av underskottet i skolbudgeten. Personerna på bilden har inget med skolorna i artikeln att göra.  Bild: Berit Roald/TT
Fristående gymnasier stämmer kommunen på minst 16 miljoner kronor på grund av underskottet i skolbudgeten. Personerna på bilden har inget med skolorna i artikeln att göra.

Friskolor kräver miljonbelopp – efter kommunens underskott

Tio fristående gymnasier kräver Uppsala kommun på sammanlagt minst 16 miljoner kronor. Anledningen är att de betraktar underskottet i skolbudgeten som extra bidrag till kommunala skolor. Förfarandet har blivit en trend i hela Sverige.

Jan Vikström, koncernchef för Lärande i Sverige och Realgymnasiet är en av dem som kräver extra pengar av Uppsala kommun.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Lagen om "lika villkor" för elever i kommunala och fristående skolor stipulerar att fristående skolor ska få motsvarande ersättning att använda för sina skolor som motsvarande kommunala skolor får. I detta fall anser vi inte att Uppsala kommun följer lagen om ”lika villkor”, säger han i en kommentar till ETC Uppsala.

– Om friskolorna tillät sig att gå med underskott på det sättet skulle de gå i konkurs. Men det gör inte kommunala skolor. Det innebär att vi har konkurrens på ojämlika villkor, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, till ETC Uppsala. 

Men Caroline Hoffstedt, ordförande i utbildningsnämnden, menar att kraven, som gäller underskott åren 2012–2014, är orimliga.

– Jag kan förstå om ett sådant krav ställs då en kommun tillåter sig att gå med underskott år efter år, men vi har en tydlig plan för budget i balans. Jag upplever det här som väldigt provocerande.

En lagändring har banat väg

Det är inte bara i Uppsala som rättsprocesser pågår – i ett stort antal kommuner gör friskolor samma anspråk. En lagändring i 2010 års skollag har lett till en ökning av ärendena. 

Men Caroline Hoffstedt menar att lagen har misstolkats. 

– Vi måste ha beredskap att ta emot många elever om en friskola går i konkurs, och det är mycket svårare för oss att beräkna vad verksamheten kommer att kosta då vi är skyldiga att ta emot elever.

– När nyanlända flyktingar ska få utbildning har kommunala skolor till exempel kunnat ta emot 1 500 elever, medan friskolor tagit ungefär 60, säger Caroline Hoffstedt, som exempel på behovet av flexibilitet i kommunala budgetar.

– Att straffas för att det blir underskott vid sådana oväntade händelser är inte en rimlig tolkning av lagen. Hade det handlat om satsningar i skolan så hade jag förstått.

Hon menar också att elevperspektivet skulle bli lidande i en ekonomiskt mindre flexibel modell. 

– Elever ska kunna gå färdigt sina program även vid en nedläggning, det är inte bara att lägga ned. Då höjs kostnaderna tillfälligt.

Vad kommer ni att göra ifall domstolen beslutar till friskolornas fördel och ni får betala över 16 miljoner?

– Jag vet inte. Det kommer inte att vara gynnsamt för skolverksamheten i alla fall. 

"Tillåts inte gå med underskott"

Många av de skolor som nu kräver pengarna tillbaka tillhör större koncerner. Jag frågar Ulla Hamilton om det inte också borde räknas in i kalkylen, då även skolkoncerner täcker upp för underskott i sina skolor under år då det går dåligt, genom så kallade koncernbidrag.

– De flesta skolor är inte alls koncernägda, säger Ulla Hamilton. 

– Men de som är det tillåts inte gå med underskott någon längre tid, som det är i vissa kommuner. 

Men gynnar de här processerna verkligen era medlemmar i längden? Kommunerna kanske tvingas att minska sina grundkostnader, och eftersom friskolornas elevpeng baseras på kostnaderna kommunen har, så kanske de också får mindre pengar till slut?

– Nej, så tror jag inte att det blir. Och vi har väl i så fall inget emot att kommunala skolor blir mer effektiva. 

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kraven

Livets ords kristna skola
2 238 012 kronor

Folkuniversitetet/Intern. gymnasiet
3 025 105 kronor

Lärande i Sverige/Realgymnasiet
1 716 977 kronor

Kunskapsskolan
3 010 372 kronor

Hagströmska gymnasiet
976 543 kronor

Yrkesplugget
1 964 526 kronor

Praktiska gymnasiet
4 536 568 kronor

Victum utveckling/Cultus
2 030 870 kronor

IT.gymnasiet
(ej specificerat krav)

Jensen education college
(ej specificerat krav)