Reportage.

2017-12-27 08:00
  • Matilda Hald är ordförande i Svenska Burmakommittén för mänskliga rättigheter och arbetar på Dag Hammarskjöld foundation i Uppsala.  Bild: Malin Beeck
    Matilda Hald är ordförande i Svenska Burmakommittén för mänskliga rättigheter och arbetar på Dag Hammarskjöld foundation i Uppsala. 
  • Fler än 500 000 rohingyer har flytt till grannlandet Bangladesh för att undkomma den burmesiska arméns våld. Bilder från flyktinglägren i Teknaf i maj i år.  Bild: Jonas Gratzer/TT
    Fler än 500 000 rohingyer har flytt till grannlandet Bangladesh för att undkomma den burmesiska arméns våld. Bilder från flyktinglägren i Teknaf i maj i år. 

Vill se sanktioner mot Burma

Cirka 650 000 rohingyer har flytt från Burma de senaste månaderna. De vittnar om omänskliga attacker på sina byar, utförda både av militären och civila invånare. Matilda Hald från Uppsala är ordförande i Burmakommittén för mänskliga rättigheter. Hon hoppas att omvärlden ska agera mer kraftfullt.

”Hon är inte feg. Hon är en rasist”. Så koncist uttalade sig Abul Kalam, ordförande för Swedish rohingya association, när han intervjuades om Burmas ledare Aung San Suu Kyi för DN för några veckor sedan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Hjälteglorian på den tidigare mottagaren av Nobels fredspris har halkat på sned i internationella sammanhang sedan Aung San Suu Kyi vägrat erkänna att det pågår etnisk rensning mot den etniska minoriteten rohingya, med massmord och våldtäkter i Burmas västliga del Rakhine.

Sedan augusti har ungefär 650 000 rohingyer flytt till Bangladesh där de lever i tältläger. De överlevande vittnar om fruktansvärda scener med tortyr, halshuggningar, brutala våldtäkter, massavrättningar och nedbrända byar.

Hänvisar till terrorattentat

Men den populära och tidigare frihetsberövade demokratikämpen Aung San Suu Kyi har inte fördömt militärens agerande. Hon hän­visar till att en grupp ur rohingyaminoriteten har begått terror­attentat mot bland annat polisstationer.

– Det är en besvikelse att hon inte tydligare fördömer det som sker.  Aung San Suu Kyi har inte makt, att stoppa attackerna, men hon är en stor moralisk förebild för många burmeser, och hon skulle kunna använda den positionen till att motverka hatet som sprids mot den här gruppen. Men det har hon inte gjort, säger Matilda Hald.

Hon är ordförande i Svenska Burmakommittén och arbetar på Dag Hammarskjöld Foundation i hemstaden Uppsala. I sitt jobb har Matilda Hald följt utvecklingen i landet under en lång tid.

Hon tycker att det är viktigt att omgivningens kritik främst riktar sig mot Burmas militär eftersom Aung San Suu Kyi varken beordrar eller kan stoppa det extrema våldet, men beklagar samtidigt hur tandlöst ledaren har agerat.

– Även om militären kanske utövar påtryckningar på henne så går det ju inte att vara tyst när det har gått så långt som till etnisk rensning

Mitt intryck av diskussionen kring Burma är att den tidigare har handlat mest om att skapa demokrati och stoppa militärstyret. Ni som har arbetat med frågan länge, var den här krisen något som ni kunde förutse?

– Konflikten mellan den burmesiska armén och de etniska minoritetsgrupperna har varit en central fråga länge och har pågått sedan Burma blev självständigt från Storbritannien. Det har varit ett majoritetens förtryck hela tiden. Men den extrema diskrimineringen och förföljelsen av rohingyaminoriteten var inte huvudspåret för så många som engagerat sig i Burmafrågan.

– De senaste fem åren har varningstecknen dock varit tydliga - situationen vi ser nu kommer knappast som en blixt från klar himmel.

Även om det finns historiska indikationer på att rohingyer har levt i Burma i hundratals år vägrar den burmesiska regimen att erkänna folkgruppen som en av Burmas etniska minoriteter. De flesta rohingyer har fråntagits sitt medborgarskap och påstås vara illegala invandrare från Bangladesh.

De är dessutom muslimer i ett land där militärregimen försöker skapa en enhetlig nationalistisk identitet med buddhismen som nav. Fördrivningar har inträffat i flera omgångar de senaste åren och eskalerar.

– Militären har begått fruktansvärt brutala attacker också mot andra minoritetsgrupper, men deras etniska identitet ifrågsätts inte och många av dem för en gemensam kamp för ett federalt Burma. Rohingyaminoriteten är istället avskydd av stora delar av den övriga befolkningen.

Kan man säga att de är de enda som inte får vara med i demokratirörelsen heller?

– Ja, tyvärr.

Spelar ut folkgrupper mot varandra

Att militären sår split mellan etniska grupper är inte några nyheter, förklarar Matilda Hald. De har som ständig strategi att spela ut olika folkgrupper i landet mot varandra genom att till exempel  söka bilaterala fredsavtal med vissa minoriteter och motverka att de förhandlar som grupp. Det är ett sätt att hålla samman nationen och behålla makten. Att ha hård kontroll över minoriteterna vid gränsområdena har också varit ett sätt att behålla makten över de naturresurser som finns där.

Därför är inte heller pressen fri och både politiker och militär nekar till de massmord som internationella medier rapporterar om.

– Tyvärr åtnjuter militären en större popularitet i dag än någonsin tidigare genom just sitt agerande i Rakhinestaten. Många burmeser avvisar den internatonella rapporteringen om stiuation som fake news, och engagemanget för vad som händer i Rakhine är också begränsat.

God hjälp av buddhistisk minoritet

Det finns också vittnesmål pm att militären i sina övergrepp har haft hjälp av civila mobbar från rakhineminoriteten, en buddhistisk minoritet som också bor i Rakhine.

– Den minoriteten är också fattig, och har lidit mycket under militärstyret. Det finns en rädsla för att om rohingyafolket erkänns som en etnisk minoritet i Burma kan de kräva självständighet och land.

Vad är vägen framåt?

– Det finns civilsamhällsgrupper som fortsätter att kämpa för det som är rätt också i de svåraste situationer, trots att det är förknippat med stora risker att stå upp för rohingyer. Man får försöka att stötta dem. Sedan får omvärlden inte släppa tanken att ställa militären inför rätta för de brott som har begåtts.

”Säkerhetsrådet borde agera”

I dag försöker FN få möjlighet att genomföra en undersökandekommission för att undersöka vad som har hänt inne i Rakhinestaten, men har inte fått tillåtelse.

– Säkerhetsrådet borde agera. De skulle kunna ta starka ­resolutioner om globalt vapenembargo och andra riktade sanktioner. Men det blockeras av Kina, som sitter i säkerhetsrådet och inte vill agera.

Matilda Hald tycker inte heller att EU har agerat tillräckligt starkt.

– Det enda man har gjort är att dra in stående inbjudningar för Burmas militär – det är så svagt, det finns många steg till att ta. Några är att neka personer som tillhör militären att resa in i Europa och att förbjuda investeringar i militärägda företag.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter