Hälften av kvinnorna i LO-yrken arbetar deltid och det finns en deltidsnorm i kvinnodominerade arbetaryrken. Heltid som norm, varför ska vi behöva kämpa för det? Helt krasst är det så att på den svenska arbetsmarknaden är normen (den självklara regeln) att tjänstgöringsgraden är 100 procent vid en rekrytering. Arbetsmarknaden delar sig i fråga om mans- och kvinnodominerade yrken. Inom de kvinnodominerade yrkesgrupperna, de flesta i LO-kollektivet, ingår ofta vård, omsorg och service 24:7. Men den deltid som oftast diskuteras i den offentliga debatten är kvinnor i tjänstemannayrken. Även de arbetar deltid i högre grad än män i tjänstemannayrken. Oftast har dessa kvinnor en heltidstjänst i botten och går ned i tid framför allt när de har små barn. 90 procent av de som använder den rätten att gå ned i tid som förälder är kvinnor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vad är konsekvenserna av deltidsnormen? Självklart är att anställda i kvinnodominerade jobb har svårt att försörja sig när de arbetar, de får lägre inkomst. Det påverkar även ersättningarna i alla socialförsäkringar – sjukförsäkring, föräldraförsäkring. Pensionen blir ett kvitto på ett ojämställt arbetsliv, låga löner och deltidsarbete.
”Gör andra val, få annat resultat” basunerade Ebba Busch Thor ut på Twitter valåret 2014. Hon menade att låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke inte var ojämställdhet utan bara ett dåligt livsval.
De mansdominerade yrkena med likvärdig utbildningsnivå och längd på utbildning har däremot gjort bättre val, för att de är män, enligt det resonemanget. Där gäller heltidsnorm till skillnad mot i de kvinnodominerade branscherna där deltidsnormen gäller och därför inga valmöjligheter till bättre försörjning. Frågan är vem som då ska göra de ”dåliga” valen, enligt Busch Thors definition.
När jag började arbeta i Uppsala kommun hoppade jag runt på både korta och långa vikariat under 4–5 års tid, det var ett ständigt jagande för att få fortsatt vikariat eller ny anställning. Jag sökte allt men ville ha en heltidstjänst för att klara av försörjningen så när jag äntligen fick ett positivt svar efter en intervju där jag hade sökt de två lediga tjänsterna på 85 respektive 100 procent var jag överlycklig men nervös för jag visste inte vilken av tjänsterna jag skulle erbjudas. Jag fick 85 procent och tackade och bockade med en enda önskan om att få 100 så fort det fanns möjlighet, och det lovade chefen. Efter 21 års tjänstgöring hos samma arbetsgivare fick jag den önskade heltidstjänsten. Jag skrattar inte när jag öppnar det orangea kuvertet!
En heltidsanställning ger högre inkomst av två skäl, dels att den anställda arbetar fler timmar, dels att heltidsanställda i genomsnitt har högre timlön än de deltidsanställda. Nu har några kommuner i landet börjat införa rätt till heltid och en del har varit djärva och till och med tagit politiska beslut om heltid som norm. Uppsala kommun har tagit ett sådant beslut och står nu inför utmaningen att genomföra detta.
Men möjligheten till heltid är inte allt som krävs. Kvinnor på arbetsmarknaden måste få en jämlik jämställdhet och arbetstid på riktigt! Vi måste kunna försörja oss hela livet. Det handlar alltså också om jämställd makt över arbetet genom att kunna påverka schemaläggning och arbetsbelastning. Om arbetsbelastningen blir för stor och bemanningen för låg finns risken att det är svårt att se rimligheten i heltidsarbete och samtidigt få ett hållbart arbetsliv hela livet. Det är vi värda.
